Imorse vaknade jag och kände i hela kroppen att något var väldigt fel, men kom inte på vad.
sedan kände jag armarna om mig och förstod. Och jag kunde inte sluta gråta.
Jag vet inte riktigt varför jag gråter, men har två teorier
för att jag är rädd för stora förändringar
för att saknaden kan äta upp mig och ersätta kärleken
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar