1 2 3 4

Nu är jag hemkommen från arvika sedan tre timmar tillbaka ungefär. Det var en väldigt bra festival i år, jag hade så roligt! Har redan hunnit önska att jag var tillbaka lite. Vädret var helt perfekt de första tre dagarna, soligt, varmt och inte särskilt blåsigt. Det var lite väl varmt, men jag klagade liksom inte. Stormen och hällregnet kom igår vid fyratiden på eftermiddagen och höll bara i sig en timme, men efteråt blev det kallt och molnigt resten av tiden.
Det blev väldigt mycket camphäng och lite mindre band för min del. I efterhand skrattar jag åt min ambitiösa "skaselista" här nedanför. Jag såg 7 konserter. Familjen och SMK var sämst, riktiga besvikelser båda två. Jag höll på att smälta på Kleerup, men fick iallafall se Longing for lullabies, vilket ju var gult värt. Interpol var intressant och det var gött att bryta av med lite rock.
Håkan var såklart underbar som alltid annars. Vet inte hur måna gånger jag sett den killen nu, men han slutar aldrig vara intressant. The go! team var underbara, precis som sist. Jag hade så sjukt roligt på den konserten, älskar Ninja! Hon är bäst. Det var sjukt bra.

Men bäst av alla var Kent. Jag har inga ord om den konserten som är bra nog. Jag älskade varenda sekund. Det var den bästa konserten jag sett med Kent, och jag har ändå bara sett perfekta konserter med dem. Det var UNDERBART. Och jag grät som en kolikbebis under hela 747 och Utan dina andetag.

Sällskapet under hela festivalen var ungefär det samma varje dag ; Joel, Katri, JB, Magnus, Jocke, Love och André. Det var ett perfekt gäng. Arvika var alltså minst sagt godkänt.

Nästa grej är rip it up.